anna bäckman

Prästen på bröllopet pratade om självklara saker men som blev så otroligt fint när han tog upp det på det sättet han gjorde. Han sa att kärlek handlar om att öppna sin hand och ta emot det som folk vill ge till en, men att man måste släppa taget om något annat för att få plats för något nytt. Han sa också att det krävdes mod och tillit för att öppna sin hand för någon då man blir väldigt sårbar när man ger plats för egentligen vad som helst.

Mamma och Danne har öppnat sina händer för varandra. Och trots att de bråkar, tjurar och tjafsar, och trots att allt har gått otroligt fort och två familjers liv har krockat totalt så går det bra. Det går otroligt bra. För de har tillit i varandras kärlek, varandras händer.

För övrigt så var prästen väldigt trevlig också, Lars.

Och jag älskar verkligen Eskilstuna, och mitt liv här. Ska jag behöva åka iväg för att komma på det? Idag ska jag först träffa Hanna, och kanske Jala, och sen förmodligen Josefin och sen Rosen. Det blir ett tajt schema, men som jag sa till mamma idag, när jag berättade för henne hur min dag såg ut (och hon suckade och sa "ja just ja, nu är vi hemma igen.."). Jag bara log och sa, "jag vet, och jag mår såååå bra av det!"