I can not walk in these shoes, they hurt my toes
Smuts mot bad, alkohol mot bakfylla, svett mot kyla, tält mot varuhus.
Herregud vad jag älskar festival.
Och Håkans konsert var så mäktig att jag inte ens kan förklara det för någon som inte var där. När han skrek åt publiken att hålla upp händerna för att sedan några sekunder senare skrika "Nu exploderar vi!" kunde jag verkligen känna hur allt exploderade. Glädje, smärta, styrka, lycka, kärlek, hat och ilska. Allt strömmade ut överallt ur kroppen och jag kunde inte annat än rysa och gråta.
När Håkan gick ut från scenen och hans favoritlåt började spelas som vanligt så förstod vi alla att det verkligen var slut på riktigt. Han skulle inte komma tillbaka mer. Ändå stod vi kvar. Publiken stod kvar och jag var nog inte den enda som kunde känna tårar ner för min kind. Håkan Hellström, fyfan vad bra du är.
Nåväl, här kommer lite bilder. Fler finns på facebook för er som vill se.
Lasse Lindh, Kick ass love
Ni är verkligen underbara!