Just ja
Igår bestämde jag och Josefin oss för att trotsa våra stadsälskande vänner, så vi cyklade ut till ängsholmen med cykelkorgarna fulla med frukt nötter och vatten. Och en filt. På väg ut kom Josefin på att vi skulle göra som man gör på midsommar, ni vet när man plockar sju olika sorters blommor och lägger under kudden? Vi skulle härma lite, fast komma på egna regler och istället för att drömma om våra blivande män så fick vi önska oss precis vad vi ville.
Men vad skulle jag önska? Att jag fick bli stenrik? Eller att jag skulle gifta mig med kungen?
Jag tänkte så det knakade, men jag kunde inte komma på något som jag önskade mig. Jag kunde heller inte känna att jag hade allt jag ville ha eller att jag var nöjd med hur allt är just nu.
Det är konstigt hur man kan sakna så mycket i sitt liv utan att man egentligen vill ha det.