anna bäckman

• att du ringer eller skickar ett sms minst en gång om dagen
• hur jag vet att vi alltid har roligt, bara vi är tillsammans, oavsett vad vi gör
• att vi kan dissa varandra för killar utan att vi blir tjuriga på varandra
• när vi träffas sent på nätterna och lagar mat ihop, och äter massor
• att du pushar mig till långa promenader eller springturer
• att du alltid förstår allt jag säger, och hur jag tänker. Jag kan alltid vara ärlig och behöver aldrig försvara mig
• när du berättar saker om dig själv som jag inte hade en aning om. Det känns som dina hemligheter och erfarenheter aldrig tar slut!
• hur du alltid muntrar upp mig när jag är ledsen, och ger mig kraft att klara av jobbiga saker
• de få gånger vi bestämt oss för att plugga tillsammans och det går åt helvette. Vi får ingenting gjort
• våra glasskvällar då vi repeterar alla svordomar vi kan och skrattar åt en klyschig film och läser cosmopolitan
• när vi går på fest och blir fulla först när vi går in på toaletten för första gången - tillsammans
• att vi alltid delar på allting, och därmed nästan aldrig är skyldiga varandra pengar (det jämnar ut sig)
• att vi aldrig stänger dörren när vi går på toa, även fast den andra står precis utanför
• att du vet så mycket om saker jag inte har en aning om
• att jag kan dra undan dig på fester för att det hänt något jobbigt, och sedan må bra igen
• att du alltid reagerar när jag kallar dig för "Island"
• att vi båda märker av när vi blir irriterade på varandra och låter varandra vara, därför blir vi aldrig osams
• att du aldrig har sagt "vad var det jag sa", utan bara kramar när jag gjort bort mig
• att du vet allt om mig

KOM HEM JOSEFIN!

Jag vet att citatet är långt, men om du har tid och ork att läsa, svara mig då;
Är det här kärlek?

"Jag ska inte säga att Magnus inget vet om kvinnor, för det gör han. Jag har träffat få andra män som har en sådan instinktiv känsla för hur man gör en kvinna lycklig, hur man får en annan människa att växa. Magnus har alltid lyssnat till mina ändlösa, ofta meningslösa, klagomål, och sedan lett mot mig, vilket har smittat så att även jag är tvungen att medge:
- Det är vansinnigt, är det inte?
- En smula.
- Vansinnigt.
- Jo.
Han förnekar mig inte, det finns inget nedlåtande i hans sätt. Det är inte så att han skrattar åt mig. Det är bara det att han får mig att skratta åt mig själv. Han säger att det var vad han lärde sig i Zambia en gång. Han har fått mig att se mig själv utifrån, fått mig att hejda mig själv innan det är för sent och i stället för att känna mig hotad har jag känt mig befriad. Vi har skrattat fasan ur våra liv. Det är vad vi gjorde i så många år. Vi har gjort varandra till bättre människor - det är även jag, jag är en lika stor del av detta -, det må låta banalt. Med honom är jag, har jag varit, det bästa jag rimligen kan vara. Under tio års tid har jag varit lycklig och jag har lämnat vårt hem i Amsterdam var morgon, jag har gått till universitetet och läst, eller haft föreläsningar i Groningen, och slutligen, efter många års arbete, har jag doktorerat. Med Magnus har jag haft en riktning, ett mål. Mitt privata liv har erbjudit mig ett sådant lugn att jag mer eller mindre aldrig har behövt ägna min lediga tid åt att spekulera om han ska lämna mig, om vi älskar varandra nog. Jag har vetat, han har vetat. Det har varit det finaste jag ägt, min största stolthet. Vi har levat i något så storartat som förvissning: Vi föråder inte varandra."

/Barbara Voors, ur "Syster min"

Stod just och tittade på mitt hår i spegeln och funderade på om jag skulle ha det uppsatt eller inte idag. Tänkte samtidigt att jag skulle ringa Josefin och fråga om vi inte kunde ta en myskväll med glass, banan, maränger och chokladsås och titta på filmen Heartbreakers. Jag blev så enormt sugen på det att jag var påväg att ta mobilen direkt och ringa henne.

Sen slog det mig att hon inte skulle svara om jag ringde, för hon sitter på planet till New York. Hur fan ska jag klara mig utan dig i två veckor om jag knappt klarar av några timmar?

Idag börjar Idol 2008, och jag tänker kolla på det. Faktum är att jag har planerat det ända sen jag såg reklamen förra veckan och längtat till det hela dagen. Har suttit som en liten ponytail-flicka och sprattlat med benen och påmint min lillasyster säkert tjugo gånger att vi ska kolla på Idol tillsammans klockan åtta.

Egentligen så hatar jag hela Idol-konceptet och tycker att de flesta som "går vidare" är värdelösa sångare. Dessutom har jag många gånger undrat hur pass musikaliska juryn egentligen är. Men varför ska jag då kolla på det? Därför att jag älskar det, men jag har ingen aning om varför. Kanske är det helt enkelt kul att se när andra misslyckas för att man kan känna att man är bättre än dem? Eller så är det skönt att se de som faktiskt kan sjunga, och ha någon/några/något att se upp till? Eller så är det helt enkelt bara så att jag är en musiknörd rakt igenom som tar alla chanser till musikaliska upplevelser jag kan.

Så därför tänker jag svara på frågan jag själv ställde till Hanna i skolan idag;
- Hanna, jag längtar till Idol ikväll. Är jag en tönt?
Ja, jag är en tönt, eller så är jag inte det. Men jag ska kolla på Idol, och det gör nog många fler!


Förresten,
är en hjälte någon som tar andras liv och offrar sitt eget för att skydda sitt land,
eller är en hjälte någon som vågar säga att krig är fel, och stå fast vid det i alla lägen?

Musik är bra. Man kan hitta styrka i att lyssna på låtar som påminner om hur ens liv är för tillfället eller som pushar en till att göra sitt liv bättre, att ta steget. Jag känner ofta igen mig i låtar jag lyssnar på, men många av de gångerna när jag känner mig nere för att låten påminner mig om saker kommer jag på att den inte alls påminner om saker, och jag har inte alls varit med om samma sak eller är lika ledsen som personen som sjunger. Ibland förstår jag inte ens vad de sjunger utan tycker bara att det låter bra för att de använder snygga ord, och tänker inte alls på innebörden. Jag lyssnar inte mellan raderna.

Jag önskar att jag kunde skriva en låt om hur mitt liv är just nu. Men det kan jag inte, jag är värdelös på att skriva låtar, så därför tänker jag fortsätta citera andras texter även om jag inte förstår eller inte upplever samma känsla.


"But hell if I'm gonna cry because you found someone new
I tell you I, I'd feel a whole lot better if you took some time to shed a tear
Maybe you didn't have to look so pleased, so good, so satisfied "
Alejandro Fuentes