Badkruka
En liten pojke i för stora skor säger; "jag ska nog lyckas"
Igår blev inte som jag tänkt mig kanske, men ändå väldigt trevligt. Det kändes verkligen att det var sommar, precis som idag. Har spenderat flera timmar i solen och till och med tagit ett dopp i poolen, trots att jag inte tycker om att bada. Kanske har vinden vänt, eller så var det helt enkelt bara för varmt för att låta bli.
Åh, vad det gör mig lycklig. Jag skulle kunna hoppa runt i bikini hela dagen, och strunta i mina feta lår och min klutt på magen, bara för att visa alla hur mycket jag älskar värmen och sommaren. Fast jag ska nog ändå köpa det där träningskortet, och träna på Friskis&Svettis i sommar. Då kan jag hoppa runt utan att behöva strunta i något.
Imorse upptäckte jag att torkad spya inte luktar så farligt mycket, men att om man blöter det (för att skura rent) så luktar det desto mer. Det var inte mina spyor. Och det läckte ju bara lite, eller hur?
För övrigt så är ilska bättre än sorg, tänk på det, när någon är dum.
Och jag är positiv fetma.
Åh, vad det gör mig lycklig. Jag skulle kunna hoppa runt i bikini hela dagen, och strunta i mina feta lår och min klutt på magen, bara för att visa alla hur mycket jag älskar värmen och sommaren. Fast jag ska nog ändå köpa det där träningskortet, och träna på Friskis&Svettis i sommar. Då kan jag hoppa runt utan att behöva strunta i något.
Imorse upptäckte jag att torkad spya inte luktar så farligt mycket, men att om man blöter det (för att skura rent) så luktar det desto mer. Det var inte mina spyor. Och det läckte ju bara lite, eller hur?
För övrigt så är ilska bättre än sorg, tänk på det, när någon är dum.
Och jag är positiv fetma.
Gårdakvarnar och skit
Jag vet ett berg dit jag brukade gå
det är så vackert där, nästan som en tavla
nästan som en tavla över rätt och fel
för man ser gårdakvarnar, men man ser skiten med
Imorgon är jag ledig. Eller nej, jag har samhällskunskap 13.30, och vi ska göra nutidsorientering. Så jag väljer att ligga hemma och sola och förbereda mig inför historiaprovet nästa vecka.
Nästa vecka tar 89:orna studenten. Jag är så glad för deras skull, och ser verkligen fram emot att se deras lyckliga leenden uppe på flaken och känna att det är mina kompisar, att jag kan och får vara lycklig med dem.
Men sen då? Jag är så rädd för att förlora alla, när jag inte längre kan känna mig trygg med att möta dem i framgången eller i matkön på lunchen. De som jag nu har regelbunden kontakt med genom skolan kommer kanske inte ha tid eller möjlighet att träffas när de flyttar, jobbar eller pluggar hela dagarna.
Men jag antar att det är så det blir, och att det blir så för alla. Nästa år är det jag som tar studenten och "försvinner" från alla, det är väl livets gång eller något i den stilen.
Snart är det dags för en obligatorisk säkerhetsutbildning på jobbet, yess. Hoppas jag får lön!
det är så vackert där, nästan som en tavla
nästan som en tavla över rätt och fel
för man ser gårdakvarnar, men man ser skiten med
Imorgon är jag ledig. Eller nej, jag har samhällskunskap 13.30, och vi ska göra nutidsorientering. Så jag väljer att ligga hemma och sola och förbereda mig inför historiaprovet nästa vecka.
Nästa vecka tar 89:orna studenten. Jag är så glad för deras skull, och ser verkligen fram emot att se deras lyckliga leenden uppe på flaken och känna att det är mina kompisar, att jag kan och får vara lycklig med dem.
Men sen då? Jag är så rädd för att förlora alla, när jag inte längre kan känna mig trygg med att möta dem i framgången eller i matkön på lunchen. De som jag nu har regelbunden kontakt med genom skolan kommer kanske inte ha tid eller möjlighet att träffas när de flyttar, jobbar eller pluggar hela dagarna.
Men jag antar att det är så det blir, och att det blir så för alla. Nästa år är det jag som tar studenten och "försvinner" från alla, det är väl livets gång eller något i den stilen.
Snart är det dags för en obligatorisk säkerhetsutbildning på jobbet, yess. Hoppas jag får lön!
Min sak är din
Jag började för en timme sedan, och det första Noomi sa var att om vi inte hade något prov kvar att göra i matten så fick vi jobba ikapp i något annat ämne. Fint, jättesnällt, bara synd att jag inte har något att jobba ikapp med.
Samhällskunskapen, som är nästa lektion, kommer bestå av en uppgift som förmodligen inte kommer att betygsättas då kursen i stort sett är avslutat. Sen är det lunch.
På Franskan efter lunch ska vi gå igenom olika franska recept så vi kan laga god mat tillsammans på fredag, en dag som jag för övrigt ser fram emot. Kommer bli supermys men ändå trist att säga "hejdå" till alla i franskagruppen! Helt underbara människor
Sen har vi kör, där vi inte gör något viktigt, mer än står och försöker skaffa oss en attityd som passar till låten. Sexig?
När jag tänkte på det här när jag hörde min alarmsignal imorse, tänkte jag somna om och strunta i att gå hit. Men sen slog det mig att vi skulle ha spex-övning kl.15 för att förbereda oss så bra som möjligt för uppvisningen till studenten. Med andra ord; "Jag gör det här för er, studenter!"
Dessutom skulle jag haft det otroligt tråkigt där hemma, även om det är väldigt skönt ute på landet bland kor, ormar och getingar. Jag kanske hade kunnat tillbringa dagen i en solstol min nya bikini, eftersom ingen ändå kan se mig? Men nej, jag är här. För er skull.
För att förtydliga att jag mår bra trots det deprimerande inlägget jag skrev här om dagen tänker jag avsluta med att citera min och Hannas vän från franskan, Fredrik, som alltid får oss att skratta.
"Egentligen borde jag hata livet, men det gör jag inte!"
Samhällskunskapen, som är nästa lektion, kommer bestå av en uppgift som förmodligen inte kommer att betygsättas då kursen i stort sett är avslutat. Sen är det lunch.
På Franskan efter lunch ska vi gå igenom olika franska recept så vi kan laga god mat tillsammans på fredag, en dag som jag för övrigt ser fram emot. Kommer bli supermys men ändå trist att säga "hejdå" till alla i franskagruppen! Helt underbara människor
Sen har vi kör, där vi inte gör något viktigt, mer än står och försöker skaffa oss en attityd som passar till låten. Sexig?
När jag tänkte på det här när jag hörde min alarmsignal imorse, tänkte jag somna om och strunta i att gå hit. Men sen slog det mig att vi skulle ha spex-övning kl.15 för att förbereda oss så bra som möjligt för uppvisningen till studenten. Med andra ord; "Jag gör det här för er, studenter!"
Dessutom skulle jag haft det otroligt tråkigt där hemma, även om det är väldigt skönt ute på landet bland kor, ormar och getingar. Jag kanske hade kunnat tillbringa dagen i en solstol min nya bikini, eftersom ingen ändå kan se mig? Men nej, jag är här. För er skull.
För att förtydliga att jag mår bra trots det deprimerande inlägget jag skrev här om dagen tänker jag avsluta med att citera min och Hannas vän från franskan, Fredrik, som alltid får oss att skratta.
"Egentligen borde jag hata livet, men det gör jag inte!"
Hatkärlek
Igår fick jag en sån där läskig känsla igen. Jag vet inte om det är panikångestattack, med tanke på att jag inte vet hur de känns, eller om det bara är min svikande klaff som bråkar inne i hjärtat varje gång ICA kommer på tal.
Det känns som att jag släpar mig dit, och dagen känns helt plötsligt mycket längre än de få sekunder som jag glömt att jag jag skulle ta på mig den rutiga skjortan och den äckliga fula scarfen igen. Jag gråter nästan i bilen, varje gång.
Men väl där slappnar jag av. Då räknar jag inte längre ner timmarna tills jag ska börja, utan timmarna tills jag ska sluta. Det känns lite mer positivt. Dessutom vet jag ju hur mycket jag tjänar. 100% OB hela dagen, 8 timmar. Välbehövda pengar.
Fast jag måste erkänna Josefins ord ekade i huvudet hela dagen idag. Både när jag förgäves försökte få in 50-lapparna i våran älskvärda CashGuard och när jag hjälpte Lotta att plocka upp alla 4479 och 4061 som ramlat ner på golvet när hon skulle dra ut pallen i fruktkylen, för att den som ställt in den hade placerat den så dumt så alla lådor ramlade av den. Stackars Lotta, liksom.
Josefin; "Varför jobbar du där om du vantrivs så?"
Sanningen är den, att jag inte har någon som helst aning. Men jobbar där, det gör jag.
På Ica Supermarket Gillbergaplan. Och jag älskar alla mina arbetskamrater, eller nåt?
Skolan imorgon också, men snart sommarlov. Peace&Love är efterlängtat!
Och jag är egentligen inte så deppig som Ica får mig, och dig, att tro :)
Det känns som att jag släpar mig dit, och dagen känns helt plötsligt mycket längre än de få sekunder som jag glömt att jag jag skulle ta på mig den rutiga skjortan och den äckliga fula scarfen igen. Jag gråter nästan i bilen, varje gång.
Men väl där slappnar jag av. Då räknar jag inte längre ner timmarna tills jag ska börja, utan timmarna tills jag ska sluta. Det känns lite mer positivt. Dessutom vet jag ju hur mycket jag tjänar. 100% OB hela dagen, 8 timmar. Välbehövda pengar.
Fast jag måste erkänna Josefins ord ekade i huvudet hela dagen idag. Både när jag förgäves försökte få in 50-lapparna i våran älskvärda CashGuard och när jag hjälpte Lotta att plocka upp alla 4479 och 4061 som ramlat ner på golvet när hon skulle dra ut pallen i fruktkylen, för att den som ställt in den hade placerat den så dumt så alla lådor ramlade av den. Stackars Lotta, liksom.
Josefin; "Varför jobbar du där om du vantrivs så?"
Sanningen är den, att jag inte har någon som helst aning. Men jobbar där, det gör jag.
På Ica Supermarket Gillbergaplan. Och jag älskar alla mina arbetskamrater, eller nåt?
Skolan imorgon också, men snart sommarlov. Peace&Love är efterlängtat!
Och jag är egentligen inte så deppig som Ica får mig, och dig, att tro :)