Hatkärlek
Igår fick jag en sån där läskig känsla igen. Jag vet inte om det är panikångestattack, med tanke på att jag inte vet hur de känns, eller om det bara är min svikande klaff som bråkar inne i hjärtat varje gång ICA kommer på tal.
Det känns som att jag släpar mig dit, och dagen känns helt plötsligt mycket längre än de få sekunder som jag glömt att jag jag skulle ta på mig den rutiga skjortan och den äckliga fula scarfen igen. Jag gråter nästan i bilen, varje gång.
Men väl där slappnar jag av. Då räknar jag inte längre ner timmarna tills jag ska börja, utan timmarna tills jag ska sluta. Det känns lite mer positivt. Dessutom vet jag ju hur mycket jag tjänar. 100% OB hela dagen, 8 timmar. Välbehövda pengar.
Fast jag måste erkänna Josefins ord ekade i huvudet hela dagen idag. Både när jag förgäves försökte få in 50-lapparna i våran älskvärda CashGuard och när jag hjälpte Lotta att plocka upp alla 4479 och 4061 som ramlat ner på golvet när hon skulle dra ut pallen i fruktkylen, för att den som ställt in den hade placerat den så dumt så alla lådor ramlade av den. Stackars Lotta, liksom.
Josefin; "Varför jobbar du där om du vantrivs så?"
Sanningen är den, att jag inte har någon som helst aning. Men jobbar där, det gör jag.
På Ica Supermarket Gillbergaplan. Och jag älskar alla mina arbetskamrater, eller nåt?
Skolan imorgon också, men snart sommarlov. Peace&Love är efterlängtat!
Och jag är egentligen inte så deppig som Ica får mig, och dig, att tro :)
Det känns som att jag släpar mig dit, och dagen känns helt plötsligt mycket längre än de få sekunder som jag glömt att jag jag skulle ta på mig den rutiga skjortan och den äckliga fula scarfen igen. Jag gråter nästan i bilen, varje gång.
Men väl där slappnar jag av. Då räknar jag inte längre ner timmarna tills jag ska börja, utan timmarna tills jag ska sluta. Det känns lite mer positivt. Dessutom vet jag ju hur mycket jag tjänar. 100% OB hela dagen, 8 timmar. Välbehövda pengar.
Fast jag måste erkänna Josefins ord ekade i huvudet hela dagen idag. Både när jag förgäves försökte få in 50-lapparna i våran älskvärda CashGuard och när jag hjälpte Lotta att plocka upp alla 4479 och 4061 som ramlat ner på golvet när hon skulle dra ut pallen i fruktkylen, för att den som ställt in den hade placerat den så dumt så alla lådor ramlade av den. Stackars Lotta, liksom.
Josefin; "Varför jobbar du där om du vantrivs så?"
Sanningen är den, att jag inte har någon som helst aning. Men jobbar där, det gör jag.
På Ica Supermarket Gillbergaplan. Och jag älskar alla mina arbetskamrater, eller nåt?
Skolan imorgon också, men snart sommarlov. Peace&Love är efterlängtat!
Och jag är egentligen inte så deppig som Ica får mig, och dig, att tro :)
Kommentarer
Trackback