Posa då, Lasse!

När jag tänker på det, så har jag nog aldrig varit på en bättre konsert. Att stå där tillsammans med min bästa vän och lyssna på världens mysigaste röst och världens underbaraste texter. Känskan i kroppen var obeskrivlig och tårarna rann ner för kinderna samtidigt som du stod där uppe på scenen och skrattade. Du skrattade och sjöng fel och du tänkte säkert att du nästa år kommer få en större scen på Peace&Love, eftersom din publik knappt fick plats i år.

Lasse, du är bäst. Och tack för den här posen, som du gav till mig. För att jag bad om det. Du beter dig som man ska göra. "Fattar du hur mycket vi älskar dig nu?"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback