anna bäckman

Idag hände det något som stör mig rejält. Det har hänt flera gånger men jag har aldrig riktigt förstått varför det irriterar mig så mycket, men nu har jag kommit på det.

Förra sommaren, eller kanske hösten, började två tyskar handla av mig inne på Ica. Båda två pratade tyska med mig. Precis som om jag skulle förstå. Jag försökte prata engelska med dem, men eftersom de fortsatte prata tyska med mig och tog för givet att jag fattade vad de sa, så slängde jag på ett leende och började prata på svenska. De fattade ingenting, såklart.

Och nu, ett år senare så kan de fortfarande inte ett ord svenska. De har visserligen slutat prata tyska med mig, men nu säger de ingenting. Står bara och ler som idioter och det går inte att kommunicera med dem. Och de har bott i Sverige i ett år. Sen kommer det in sydostasiater, araber, afrikaner osv. som verkligen försöker. Deras svenska är väldigt knacklig och det är ofta svårt att förstå dem, men de försöker. Och de blir bättre för var dag som går.

Men de där jävla tyskarna, de har inte ens lärt sig att säga tack eller hejdå, och snart kastar jag tomater på dem. De bara bygger på de fördomar som jag redan har mot tyskar, och man får fan i mig ta seden dit man kommer - även om man är tysk.