cause I'm out of my mind
Madde sa en till mig här om dagen att hon tyckte så synd om mig för att jag aldrig fått vara lyckligt kär. Hon sa att jag skulle vara den perfekta flickvännen eftersom jag varken är svartsjuk eller krävande. Jag vet inte om jag håller med om att jag har de egenskaper som Madde pratar om. Även om jag tror det, så kan det ju bara handla om att jag så väldigt gärna vill ha det och därför tror det. Det är ju lätt att höja sig själv till skyarna.
Men när Madde sa det här till mig så skämtade vi om att jag skulle bli svartsjuk och jobbig för att det tydligen är det som killar vill ha, och när jag funderade vidare så tänkte jag på alla flickvänner som mina killkompisar har haft och vad jag fått höra om dem. Så drog jag slutsatsen om att killar vill ha tjuriga flickvänner helt enkelt.
Nu sitter jag och skrattar åt min slutsats av olika anledningar:
1. Mina killkompisar har ju inte direkt berättat om hur bra deras flickvänner är, bara för att. Det är ju oftast när det har funnits problem i förhållandet som jag har fått höra något om dem, och därmed blir det också bara om tjejernas dåliga egenskaper.
2. Jag räknar bara med de killarna jag har haft känslor när jag analyserar det här. Jag glömmer bort de killar som faktiskt har tyckt om mig, och velat vara min flickvän just för de fina egenskaper som jag har. Det har helt enkelt bara varit dålig timing, att det inte har varit ömsesidiga känslor. Och hur många killar har jag inte träffat och kallat för "perfekta pojkvänner" utan att bli kär i dem?
3. När jag berättat det här för mina killkompisar så har de bara skrattat åt mig. Det om något är ju ett tecken på att min slutsats är fel.
Så jag tänker fortsätta vara mig själv. Och när det blir rätt, så blir det rätt.
Men när Madde sa det här till mig så skämtade vi om att jag skulle bli svartsjuk och jobbig för att det tydligen är det som killar vill ha, och när jag funderade vidare så tänkte jag på alla flickvänner som mina killkompisar har haft och vad jag fått höra om dem. Så drog jag slutsatsen om att killar vill ha tjuriga flickvänner helt enkelt.
Nu sitter jag och skrattar åt min slutsats av olika anledningar:
1. Mina killkompisar har ju inte direkt berättat om hur bra deras flickvänner är, bara för att. Det är ju oftast när det har funnits problem i förhållandet som jag har fått höra något om dem, och därmed blir det också bara om tjejernas dåliga egenskaper.
2. Jag räknar bara med de killarna jag har haft känslor när jag analyserar det här. Jag glömmer bort de killar som faktiskt har tyckt om mig, och velat vara min flickvän just för de fina egenskaper som jag har. Det har helt enkelt bara varit dålig timing, att det inte har varit ömsesidiga känslor. Och hur många killar har jag inte träffat och kallat för "perfekta pojkvänner" utan att bli kär i dem?
3. När jag berättat det här för mina killkompisar så har de bara skrattat åt mig. Det om något är ju ett tecken på att min slutsats är fel.
Så jag tänker fortsätta vara mig själv. Och när det blir rätt, så blir det rätt.
Kommentarer
Trackback