my tears run down like razorblades

Om fyra minuter fyller jag år och jag vill egentligen bara lägga mig och gråta.

Känns som att jag bara surar hela tiden just nu, och är förvånad över att jag faktiskt har mått så bra på jobbet som jag har gjort idag. Jag känner mig så dum för att jag förmodligen är otrevlig mot så många människor som jag tycker om. Förlåt mig.

Hoppas verkligen att det går över snart.


And there's no sense in playing games,
when you've done all you can do.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback