you'll never find nobody better than me

Har suttit i flera timmar nu och funderat ut vad jag ska skriva. Kom fram till att Lasse Lindh får skriva åt mig, för han är så sjukt bäst. Och jag blir galen på det här snart.

Vi är som katten och råttan - omöjliga ihop.
Men alla tårar och bråk till trots,
utan dig känns allt märkligt grått.

Och om vi blundar, om vi håller,
om vi håller så hårt som vi kan.
Så kanske allt det svåra, allt det svarta,
allt det där som håller oss isär,
plötsligt håller oss ihop.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback