anna bäckman

För några dagar sen fick jag ett hårt slag i ansiktet och en person fick mig att känna mig sämre än jag gjort på länge. Något hos mig som jag aldrig sett som något negativt blev helt plötsligt något som gav mig en otrolig ångest, och som vanligt började jag analysera, tänka tillbaka och diskutera inuti mitt huvud. Men när jag hörde mig själv berätta om mina funderingar så insåg jag hur det egentligen ligger till, vilket fick mig att må bättre. För första gången någonsin ledde mina analyseringar till något bra.

Jag avreagerade mig en stund hos mina underbara vänner, och sen gick det över innan jag hann blinka. De har fått mig att förstå att jag inte är så jävla dålig egentligen och byggt upp mitt självfötroende så det blivit ännu mer stabilt än det var innan jag blev "slagen i ansiktet". Vet inte vad jag skulle göra om jag inte kände så många bra människor som bryr sig om mig. Jag är så otroligt lyckligt lottad, det är verkligen helt sjukt.

Och nu sitter jag och lyssnar på underbara Nordman och ler.