anna bäckman

Inatt sticker en av mina närmsta vänner till Los Angeles. Jag har inte ens fattat det än och är därför inte det minsta deppig. Har knappt sagt hejdå ordentligt, eftersom jag inte fattar att jag måste. Så har jag alltid varit - jag saknar ingen förrän den verkligen är borta.

Däremot så fattar jag själv att jag ska flytta till Sundsvall om mindre än fyra veckor, och det känns närmare än något annat. Idag har jag shoppat (ihjäl mig) på IKEA och tagit hem banankartonger från jobbet. Och jag har kommit på att jag kommer längta ihjäl mig efter alla mina underbara tjejkompisar här i Eskilstuna. Jag hoppas att ni har råd att komma och hälsa på mig brudar. Vill visa upp er för alla nya vänner där uppe. Visa att det bästa man kan ha finns i min hemstad.

Det går inte för mig att säga att någon eller något är mitt allt. Men ni är fan en stor del av det.