anna bäckman

När jag var liten och gick på lekis var jag otroligt kär i en kille som var fem år äldre än jag (finns stor chans att han läser detta, vilket är lite roligt). Han var det bästa jag visste och jag spenderade många timmar med att titta på honom i skolkatalogen.

För några dagar sen fick jag såklart för mig att jag skulle leta upp honom på Facebook. De som känner mig är nog inte förvånade. Jag älskar att gräva i det gamla, underbara, och när det gäller människor som finns långt borta brukar jag oftast inte känna att jag har något att förlora.

Så jag skrev till honom. Och han svarade. Och efter 14 år har jag fått lära känna min första kärlek. Men när han berättade för mig att han varit mobbad under lågstadiet fick jag en klump i magen. För mig är det så ofattbart att den killen som stod överst på alla mina kill-listor i flera år var mobbad. Och ensam?

Men den här killen, som uppenbarligen inte hade det så lätt då, han har det superbra nu. Han förklarade det så fint som att han åkte iväg för att "följa sin vilja", och jag önskar att han kunde ställa sig någonstans och berätta för alla att man kan göra precis vad man vill oavsett vad man varit med om.

Hoppas du läser KL.
För övrigt så är du sjukt duktig på att ta bilder!