fall down and let me carry you

Glad blev jag, när hösten kom. Det finns nästan inget finare än september och oktober. Även om grön är min favoritfärg så är kombinationen av gul, röd, orange och brun snäppet bättre än sommarens färger. Och doften av några få plusgrader blandat med lite jord och fukt tillsammans med alla mysiga höstkläder fick mig att vilja springa ut och rulla runt bland alla dessa färgglada löv.

Men nu har nästan alla löv ramlat av från träden och det ser inte alls lika vackert ut. Och vinden som fick min sjal att piska mig i ansiktet idag kan omöjligt ha bestått av annat än minusgrader. Jag börjar verkligen fundera över vintern, som kommer vara helt utan färger så när som på skogen som ramar in staden med sina gröna barr. Men visst har jag väl tyckt förut att vintern är vacker, den också?

Om det finns något jag verkligen blir lugn i kroppen av, så är det en latte i en take-awaymugg.


I'm all out of words. There's nothing I could say to you to
take away the hurt. So let me pray you through.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback