anna bäckman

Sitter mellan mina mörklila väggar och känner återigen hur mitt liv slits i bitar. Vad som är borta och vad som är hemma har jag inte klart för mig och det känns som att jag just nu trampar vatten. Jag frågar mig själv om det måste finnas något hemma samtidigt som jag frågar mig själv varför jag har så himla svårt att känna efter. Jag måste bestämma mig. Snart. Och jag har absolut ingen aning.

Har klickat fram google och låtit mina fingrar skriva det som hjärtat säger åt dem och fraser som "Hyresrätter Eskilstuna", "Flygresor Los Angeles" och "Musikfolkhögskolor" tog plats. Men samtidigt knyter det sig i magen när jag tänker på min fina lilla lägenhet på Dalgatan där jag älskar att bara sitta i sängen och kolla ut genom fönstret.

Jag hatar att ta beslut och drar alltid en lättnadens suck när någon sätter ner foten och bestämmer i stället för mig. Men den här gången finns det ingen som kan säga åt mig vad jag ska göra. Jag har bara mig själv att skylla om jag gör fel val och illamåendet och hjärtklappningarna ligger över mig som aldrig förr.

Cause everybody needs someone that they can trust in.
You're somebody that I found just in time.